Currently viewing the category: "Ungern"

Hej

Den intelligente lasaren ser kanske att det poppar upp tva dagboksanteckningar pa samma dag. Samma lasare forstar sakert att jag fick felet ” & lang(8) & ” nar jag skulle forsoka lagga in anteckningen i Budapest sa det kommer tva istallet.

Nu ar jag i Prag for tillfallet men jag lamnade ju dig, kara lasare, i sticket just nar vi skulle aka en tidig morgonbuss ifran underbara Dubrovnik. Dar fortsatter nu min berattelse.

Resan fortsatte mot Bosnien Hercegovina. Vi akte bredvid en flod i dalgangarna i det ganska bergiga Bosnien och det var riktigt fint. Snudd pa det finaste landskapet vi sett pa var resa. Efter ett par timmar var vi framme i Mostar. Mostar ar (det har visste vi inte innan) kant for att staden ar uppdelad i en muslimsk och en kristen del och uppmarksammade delar av kriget utspelade sig har eftersom de bada stadsdelarna krigade mot varandra.

Staden delas av en flod och enda knutpunkten ar en bro. Denna bro ar inte bara en fysisk lank mellan stadsdelarna utan aven en symbolisk lank mellan de olika religionerna och folkslagen i staden. Denna bro raserades tyvarr under kriget och var under uppbyggnad nar vi var dar. Mostar var en riktigt spannande upplevelse, en liten fin stad med en riktigt gammal stadskarna och samtidigt kulhal i var och varannan byggnad.

Efter Mostar fortsatte vi mot en annan stad som ocksa skiljde sig ganska mycket fran det vi sett innan, Sarajevo. Jag hade sett mycket fram emot att se Sarajevo och blev mycket besviken nar det visade sig att det enda taget till Budapest vi kunde ta for att over huvud taget hinna med flyget gick en timme efter att vi kom dit. Vi hann alltsa bara se stan praktiskt taget nar vi akte in i den. Sorgligt eftersom det nog var den stan jag hade velat se mest av under hela resan.

I Sarajevo traffade vi pa en engelska som hette Helen som hade varit runt i Europa i cirka fyra manader. Hon skulle ocksa till Budapest sa vi delade kupe med henne upp. Det visade sig vara en riktigt bra ide. Hon var bade riktigt trevlig och hade manga bra historier att beratta. Dessutom hade hon sett Sarajevo och kunde stilla lite av den nyfikenhet vi hade om stan (samtidigt som hon odlade valdigt mycket mer).

Sjalva resan visade sig bli riktigt jobbig annars. Calle och jag hade bestamt sig for att spara lite pengar och kopte ingen nattkupe utan sov i sittkupen. Eftersom resan passerade tre granser under natten (med tva passkontroller vardera…vid olika tillfallen) samt biljettkontroller vid varje nytt land sa kanske ni inser hur mycket somn vi fick. Resan forgylldes som sagt av trevligt prat och en underbar middag pa brod, choklad och vin.

Jag vet att det verkar som om det ena stallet har varit finare an det andra vi kommit till och allt ar sa underbart och vackert. Det stammer faktiskt ganska langt forutom pa det lilla vi sag av Sarajevo och sen var entre i Budapest.

Vi kom namligen till Budapest ganska slutkorda och i hallregn. Nog kanske Budapest kan vara vackert men inte da i alla fall. Vi fick dock hjalp av Helen att hitta ett sjysst och billigt Hostel som vi dog ett par timmar pa. Kvaliten pa min resa runt sydeuropa forhojs knappast av, forlat mamma, att jag inte kan backpacka som vanligt folk utan far caserolla (dvs rulla 30 kiloskoffert) som besatt. Ett faktum som gett upphov till manga langa och svavelosande svordomar pa diverse sprak.

Budapest var, med vaskan pa rummet, lika enastaende som forra gangen nar regnet val slutade aven om det var lite trist att se samma sak en gang till. Den har gangen slapp jag dock betala boter i tunnelbanan pga utebliven biljett till de sjuuukt nitiska vakterna.

I nan form av reseguide hade vi last att man kunde besoka nat form av klassiskt badhus och trots att vi var ganska trotta och egentligen forsokte komma pa bortforklaringar att slippa (jag hittade inte mina badbyxor) sa gick vi dit. Mina borttappade badbyxor visade sig vara ett mindre problem eftersom det var ett nakenbad for hariga karlar. Nakenbad ar kanske att ta i eftersom man faktiskt fick ett par…badbyxor?…pizzaforklade?…en bit tyg att knyta framfor sig. Sjalva badet var i sig som en krypta med olika varma pooler och turkiska angbad. En riktigt tuff upplevelse som lyfte hela Budapest!

Kvallen spenderade vi med att ga att titta pa lite tuffa statyer i en bortglomd park med ett spokslott. Ni vet…Morgonen efter akte vi till Prag via fegistag (flygplan) och det ar alltsa dar vi ar nu. Om det hander nat kul ska jag nog beratta om det men den som lever och laser far se.

 

Kara dagbok,

nu har det uppstatt stora bekymmer har nere. Jag aterkommer till det senare. Jag tankte ta allt fran borjan istallet.

Jag ljog angaende halvtidsresultatet…eller snarare missade en vecka helt. Jag ar ju faktiskt har i sju veckor och inte sex. Domaren har tillsammans med hjalpdomaren slagit fast att fortsatta matchen som forut men lagga till extra overtidsminuter i nasta halvlek.

Ni kanske tror att jag skolkar fran jobbet nu nar jag sitter har och skriver. Trist nog gor jag inte det aven om jag ar pa jobbet. I torsdags fick jag slut pa arbetsuppgifter nar jag avslutade min uppgift och har sen dess hasplat mig fram pa tva ynka 5-minutersuppgifter varav en jag inte ens gjorde sjalv och den andra har jag inte ens orkat borja med…Istallet har jag i tva dagar suttit och programmerat ett jatte-jatteroligt pokerspel.

Nog om det, det har kommit lite nya manniskor hit nu. En grek och en finne som bada ar killar hela dan och sen en syrian och en spanjor som jag annu inte traffat. Dartill har det kommit lite utlandska icke-IAESTE manniskor hit sa det blir mer och mer internationellt varje dag. Ett gang fransman (en fransman, flera fransman…) kom hit for nan vecka sen ocksa varav en av dessa var for lat for att ordna pass och bush-walkade (dvs smet forbi) gransen. Pucko…och nu ska jag beratta varfor det ar sa dumt. Harnast foljer resan till Budapest:

Av besparingsskal (inte att jamfora med bananskal) sa valde vi (eller atminstone de andra fattiglapparna som lyfter halva min lon har) att endast stanna i Budapest over en natt men aka dit tidigt pa lordagsmorgonen. For att spara vara sargade kroppar sa gick vi ju sjalvklart inte ut sa lange dan innan utan sussade sott redan vi 3.30 tiden. Jag steg upp vid 7 for att aka till jobbet och hamta mitt pass som jag glomt ta hem pa fredagen och slot upp med de andra vid tagstationen

Vi hade en riktigt behaglig tagtripp till Budapest trots 13 000 passkontroller och biljettkontroller, Arturo (mexikanen) har lite problem med sitt visum men det var lugnt anda. I Budapest lyckades vi fa tag pa en riktigt sjysst lagenhet (!) mitt i centrum med fem baddar for 100 kr per person och natt. Ockrare och utsugare ar vad dom ar, ungrarna! 100 kr! I Slovakien hade vi betalat halva det priset! Budapest ar alltsa mycket dyrare…

Vi strosade runt och sag det man borde se innan vi gick hem och gjorde det vi borde gjort. Sovit. Efter detta (eller om det var innan) skedde det helt osannolika. Vi spatserar som vanligt forbi ett par flickor och precis nar jag gar forbi hor jag…kan det vara…ar det verkligen…norska! Mitt undermedvetna plockade upp kunskaperna fran mitt sedan lange glomda modersmal och jag fick stapplande ur mig nat som lat “Fran ni…ar… Norge?…Jag…spetzave sklovnik…eh…whats the name…verdammte…ja!..svensk!”. Forsiktigt, forsiktigt borjade de svenska orden komma tillbaka till mig tillsammans med mina diplomerade norskakunskaper och jag forde min forsta konversation i realtid, oga mot oga, pa svenska efter fyra veckor! Stort!

Lite senare sprang jag tom pa ett par svenska tjejer pa tagluff men dom var inte lika roade over att traffa en svensk i Budapest som jag var. Ni som varit i Prag och allehanda sana stallen forstar sakert vad jag menar. Det ar namligen MYCKET turister i Budapest. Forstaerligt iofs det ar en mycket vacker, om an lite sliten, stad som faktiskt inte ar sa mycket oststat (till skillnad fran syltstat och leverpastejsstat) som Prag och framforallt Bratislava.

Att stan var vacker tar tyvarr inte bort det faktum att den var ganska trakig. Vi fick leta ett bra tag innan vi hittade en uteservering som verkade trevlig och ingenstans syntes nagra i var egen alder och ingenstans hordes musik. Vi fick dock lite tips om en klubb pa andra sidan floden och nar vi val kom dit sa insag vi varfor resten av stan var sa dod eftersom ALLA var dar. Det finns tydligen tva klubbar pa grovt raknat 1000 resp 4000 personer. Vi gick till den mindre och hade en ok kvall men inte sa mycket mer.

Ok, nu ska jag val komma till det jag tankt beratta anda sen borjan. Efter att dan efter samlat ihop pick och pack, spanat in palatset och atit lite sa akte vi slutligen hem. Vi lyckades tom fa med oss Yassir (engelsmannen) som alltid ar pa efterhand eller bara allmant franvarande. En fraga som tom ar vanligare an “Wanna have a pivo?” (pivo = ol) ar “Wheres Yassir?”. Fragan uppkommer 6 ganger i timmen nar vi ar ute (jag har raknat).

Forlat, jag kommer bort fran amnet…igen…Hursomhelst, vi aker hem vid femtiden och far aterigen utsta 13 000 passkontroller och biljettkontroller. Arturo har aterigen problem med sitt visum eftersom det har ett smarre snedtryck i det angaende antalet inresetillstand. Den har gangen blir det dock ett stort problem och det vill sig sa illa att de inte slapper in honom i Slovakien igen! Mi compadre! vi ger honom alla pengar vi har men blir tvungna att lamna honom vid gransen. Carlos foraldrar bor i Wien sa vi arbetar upp en plan for att han ska ta sig dit och reda upp det hela.

Mycket mer an sa vet jag inte om hans ode just nu. Forhoppningsvis, och troligtvis, loser det sig men vill det sig riktigt illa ar det kort vilket vore ett kraftigt avbrack for var lilla trupp.

Pa tal om visum verkar det ga mot en losning med mitt USA-visum men jag ar fortfarande langt ifran lugn.

Nu ska jag “jobba” lite till. Kanske, kanske samlar jag kraft och arbetar pa min fem-minutersuppgift men jag har fortfarande en massa ide’er hur jag kan vidareutveckla mitt pokerspel.

Ps. Inatt slog jag nytt personligt-slovakiskt rekord i somn. 8 h! Sug pa den ni!

Tagged with: