Det andra stoppet jag gjorde under min vecka utan dator var i Drakensbergen som ligger i östra/centrala delen av Sydafrika. Det är en, för många turister, relativt bortglömd del av Sydafrika. De flesta gör Kruger, Kapstaden, Garden Route, Stellenbosch och kanske St Lucia / Hluhluwe. Jag gillar berg och jag gillar att vandra och dessutom skulle det innebära att ge MittSydafrika en edge genom att kunna berätta om guldkorn som andra inte känner till lika väl.

Tyvärr hann jag bara vara i detta fantastiskt vackra bergslandskap i 2-3 dagar och hann med en spännande vandringstur och en dagstur till Lesotho. Lesotho är ett kungadöme med cirka 2 miljoner invånare som ligger som en ö helt omgärdat av Sydafrika högt uppe i bergen (världens högst belägna nation enligt någon beräkning). De har exakt åtta vägar som leder in i landet. Fyra är vandringsleder, endast två är asfalterade och österifrån (där jag kom ifrån, via Sani pass) såg vägarna ut såhär:

En av åtta landsvägar som leder in i kungadömet Lesotho. Lesothos E4 med andra ord.

Vägen upp till Lesotho må vara skumpig men fantastiskt vacker

Den delen av Lesotho vi besökte är mestadels bebodd av getter och fåraherdar (getaherdar?).

Vandringstur i Drakensberg. Stock photo!

Efter 3-4 h vandring går jag i lite halvkoma och nästan känner hur kroppen stannar innan jag medvetet inser vad som ligger exakt två steg framför mig...

...en Cape Cobra som försvinner någon meter åt sidan när jag kommer och går upp i en klassiskt hotfull position. Jag valde att inte hångla.

Jag försöker se lite coolt avslappnad ut på den här lilla klippavsatsen men det går fan inte. Jag är livrädd för höjder och hade jag trillat här hade jag nog forfarande inte landat när du läser det här.

Tanken var att jag skulle ta en vecka ledigt när jag blev klar med den nya versionen av Köpa.se som jag byggde om i Rails. När jag insåg att jag inte skulle bli klar så åkte jag iväg ändå till två av de ställen jag fått varmast rekommendationer av besökare på hemsidan men också av Minna med flera: St Lucia och Drakensberg. För att verkligen kunna koppla av tog jag inte med mig dator och slog personligt rekord i att vara utan dator och internet (7 dagar).

St Lucia är en liten ort vid havet på Sydafrikas ostkust som är ett paradis för den som gillar vilda djur, vilket jag gör. Den lilla byn är numera en ren turistort utan att för den delen bli ett Disneyland. Det fantastiska med St Lucia är att djurlivet är så otroligt tätt inpå en, man har bokstavligt talat flodshästar som kommer och hälsar på i trädgårdarna, apor överallt, leoparder bland husen emellanåt och zebror som betar kring stan. Därtill ligger nationalparken Hluhluwe / Imfolozi en timmes bilfärd därifrån. Bilderna beskriver mer än jag någonsin skulle kunna så här är några foton från området.

Den första kvällen på väg tillbaka till mitt vandrarhem går en 1 000 kg (?) flodhäst och betar utanför grannens garage. Bizarrt är bara förnamnet!

Överallt i området kan man åka på safari i sin egen bil. Från min lilla Chevrolet såg jag noshörningar, flodhästar, vårtsvin, zebror mm. Det är en helt annan känsla att stanna helt själv och obesvera djuren så länge man vill.

Safari i Imfolozi. Zebror är ett av mina favoritdjur och sötare än såhär blir de inte.

Ett väldigt Disney-esque foto med en familj zebror, en familj impalor och en familj vårtsvin i gyttjan.

Tog en promenad en dag på ett av de vandringsstråk som fanns kring stan. Visste inte riktigt hur rädd jag skulle vara när man går ut helt ensam på ett stråk och blir förvarnad på detta sätt. Det slutade med att jag gick och kikade upp i varje träd (efter leoparder), småsprang förbi varje vattendrag (krokodiler) och höll uppsikt efter argsinta flodhästar (som är det djuret som dödar flest människor i Afrika varje år).

Vi var ute på en sköldpaddssafari (utan att se några sköldpaddor dessvärre). Jag sitter och pratar med guiden som kör i c:a 30-40 km/h. Plötsligt stannar han, springer 15 m ut i gräset med sin ficklampa och plockar upp denna lilla dvärgkameleont. Imponerande guidning och sanslöst sött litet djur.

Här åker jag på kvällsafari i min Chevrolet igen.

Det roliga med att skriva en reseguide är att man får prova på en massa sköna grejer. En av de roligaste sakerna jag gjort i samband med detta var denna helikoptertur i Kapstaden. Man åker gamla (1969?) Huey-helikoptrar som har använts i vietnamkriget och som vi alla känner igen från diverse vietnamfilmer. De tar en över och ut ifrån Kapstaden och sen kör man över fält och kullar i ett “combat mission”. Riktigt, riktigt roligt! Jag hade värk i käkarna av att jag satt och smajlade hela 30-minutersturen.

Jag försöker hitta lite såna här unika upplevelser att tipsa om på MittSydafrika och sen har jag och Minna (som driver resebyrån Sydafrikaexperten här nerifrån) ett bra samarbete. Hon kan boka events, hotell, hyrbil etc till samma pris som det kostar att boka själv (betalningen får hon via kickback från de olika hotellen osv). Inte helt olikt mitt sätt att arbeta alltså, egentligen.

Det gör också att vi kan hitta modeller för att tjäna pengar på saker som står utanför de klassiska “boka hotell/hyrbil/flyg på nätet”-lösningarna. Sen är hon extremt kunnig om Sydafrika vilket förstås är väldigt nyttigt när man göra en informationssida om Sydafrika.

Den första veckan i Sydafrika har gått snabbt och det har varit mycket, mycket trevligt. Jag har hittat en ganska hygglig balans mellan jobb och trevlig fritid. Minna, som jag bor hos, är också egenföretagare och driver en resebyrå med skräddarsydda resor till Sydafrika och hon har sin mest hektiska tid just nu, vilket innebär att hon jobbar väldigt mycket. Hon och hennes pojkvän Fredric är dock duktiga på att vardagsnjuta också vilket jag gärna tar efter.

Jag jobbar inte så mycket på deras guest house som jag tänkte från början, helt enkelt för att jag har sånt flyt med jobbet hemma hos dem. Ibland sitter jag på balkongen med utsikt över berg och vingårdar men oftast är det för varmt så då sitter jag inne. Den stora lyxen här är dock att luncher, fikapauser osv blir så otroligt annorlunda och roliga. Häromdagen tog vi långlunch och åt på en restaurang på en vingård efter en vinprovning på Stellenzicht.

Mycket här i Stellenbosch kretsar kring vin och vingårdarna, vilket inte är så konstigt. Området är Sydafrikas version av Bordeaux och det finns hundratals vingårdar, bland de mer kända är Drostdy-Hof, Nederburg och Robertson (vilka förvisso ligger i grannorten). De erbjuder alla vinprovningar och har luncher, nästan alltid i helt fantastiska omgivningar bland berg och vinrankor.

Mitt fokus, bortsett från att jobba på som vanligt, är att för en gångs skull verkligen lära mig om vin. Jag vill lära mig att förstå skillnader mellan de olika druvsorterna, urskilja smaker och nyanser etc. Därtill vill jag bearbeta mitt vitvinstrauma.

När jag var 19-20 år gjorde jag ett par satser med vitt vin i vår bastu – ni vet sånt där vin man kan köpa i essensbutiker. Det var gjort på torkad frukt och hade en fyllig boquet av jäst, en tydlig petroleumsmak efter två veckors lagring i plasttunna och en pikant ton av bakfyllespya. På den tiden handlade det dock om APK och alla medel var tillåtna men det skapade också sviter i form av att jag knappt kunnat dricka vitt vin i vuxen ålder. Något jag alltså försöker bearbeta nu med vinexperten Minna som dedikerad terapeut.

Stellenbosch

Vingården Middelvlei som ligger på promenadavstånd från Minnas och Fredrics lägenhet

Waterford Estate

Stellenzicht

Lunch med fantastisk utsikt på Guardian Peak

Området Helderberg i Stellenbosch som är otroligt vackert med böljande dalar och vingårdar som Guardian Peak, Rust en Vrede och Uva Mira

Vi gick på en show i kåkstaden utanför Stellenbosch som var HELT fantastisk. Upplägget kändes från början som en högstadieshow men när huvudsångerskan drog igång med R.E.S.P.E.C.T. av Aretha Franklin slog blixten ner i byggnaden, sen fortsatte det i samma takt med blandade afrikanska sånger och mer kända soulklassiker. Det var en av de coolaste musikupplevelserna jag haft sen typ Prodigy på Hultsfred, och det var längesen. Till slut drogs pubiken upp och dansade. Tur att jag gick den där prova på-kursen i Afrikansk dans förra vintern

I fredags landade jag i Sydafrika och bor numera hos en vän i Stellenbosch som är det mest kända vindistriktet i Sydafrika. Jag fylls av en otroligt stor tacksamhet för att jag lever i en tid då man relativt lätt kan skaffa sig en sysselsättning som tillåter en att resa runt jorden och samtidigt jobba för sitt uppehälle.

Utsikten ifrån där jag jobbar (balkongen). Vingårdarna är överallt, bla precis över vägen.

Vad jag gjorde på fikapausen igår (skröt om hur mycket snabbare jag är än en gepard).

Presenterar den nya säkerhetsansvarige på företaget.

Förutspår ansiktsuttrycket hos mina vänner som precis tagit sig till jobbet i -2 grader. En måndag. I Januari. Två dagar från löning....och möts av dessa bilder ;P