Vad skulle du jobba med om du hade 100 miljoner kronor? Vad skulle du fylla dagarna med? Då menar jag inte det första halvåret då vi alla skulle förlora oss i en orgie av skumbananer och parasolldrinkar. Vad man skulle göra sen är det intressanta – svaret på den frågan kanske kan ge dig en fingervisning om vad du skulle kunna bli riktigt bra på. Ofta är det ju faktiskt så det man passionerat älskar att göra kommer man att lyckas med.
Mitt svar på den här frågan har, faktiskt, varit att göra det jag gör just nu…och detta mina damer och herrar tycker jag är stort! Den enda skillnaden hade nog varit att jag tagit med mig några kompisar. Jag vet inte om det är brist på fantasi eller något, men just nu finns det nog inte så mycket jag hellre skulle vilja göra än att komma hem och börja jobba på något spännande jobb och ha en alldeles vanlig vardag.
Ett annat sätt att ta reda på vad man verkligen vill är att göra en övning som Oskar lärde mig. Den här övningen var den som verkligen fick mig att börja fundera i nya banor och inse att ett underbart liv är inom räckhåll.
Skriv upp på ett papper hur du skulle vilja att ditt liv såg ut om säg 15 år. Är du gift? Har du barn? Vad jobbar du med? Var bor du? Vad gör du på fritiden? Hur är din hälsa?
Skriv ner några korta punkter inom områdena: karriär, familj, vänner, kunskaper, fritid, pengar.
Vi tar ett extremt exempel: Du vill vara VD för en äventyrsresebyrå om 15 år, vara gift med en fotomodell, ha 2 barn, bo i Djursholm, vara svensk mästare i karate och ha ett sexpack på magen.
Sedan bryter man ner dessa mål för hur de ser ut om 10 år också:
Då kanske du bör vara vice VD för en resebyrå, vara förlovad med en fotomodell, ha en nyfödd och en annan på gång, bo i Täby, vara distriktsmästare i Karate, och ha åtminstone ett fyrpack på magen.
Bryt sedan ner målen till 5 år, 2 år, 1 år, 6 mån, 2 mån osv.
Du kommer att inse att du kanske bör se till att sikta på den där chefstjänsten på sommarjobbet inom 6 månader, börja arbeta som modellfotograf, börja investera dina sparpengar klokt, börja träna karate och göra 30 situps varje morgon.
Det blir så enkelt och så uppenbart när man bryter ner alla mål i sina beståndsdelar. Plötsligt är det inte det där svindlande, ouppnåbara målet. Det är bara att spara lite mer pengar och göra fler situps.
När jag gjorde detta skrev jag bland annat att jag ville kunna ett nytt språk om 2 år. Då insåg jag att jag måste vara igång med att lära mig det om minst ett år, kanske börja en kurs inom 6 mån och anmäla mig till den kursen inom 2 mån. Vilket betyder att jag borde börja leta kurser denna månad. Alla problem är enkla när man bryter ner dem!
Det har ju varit ett mål som jag haft utöver alla andra när det gäller den här resan. Den största anledningen till att jag åkte hit från första början var ju att jag skulle jobba upp ett hemsidesimperium som när jag var klar skulle dra in X USD i månaden på Adsense. Detta X är inget jag gått ut med officiellt men det är en kännbar extrasumma i min ekonomi.
Jag har även haft ett mål att utöver detta X tjäna Y SEK / mån via mina svenska program (Affiliator, Tradedoubler mfl). Detta mål har jag uppfyllt varje månad efter december, även nu i mars.
I februari var jag snubblande nära att nå mitt mål men föll på målsnöret då mina sidor blev hackade. Idag har jag suttit och vakat på mitt Adsense-konto och nu för cirka 10 minuter sen så nådde jag det målet jag kämpat mot i 2 ½ år! Det känns helt fantastiskt!!
Jag trodde ärligt talat så sent som i december inte att jag skulle ha mycket till en chans att verkligen klara målet. Jag låg då på runt 30-40 % av detta mål och förstod inte hur jag kunde klämma ut mer av sidorna.
Jag har därmed femdubblat min omsättning (inräknat SEK alltså) på runt fem månader. Kostnaderna har på samma tid ökat med runt 30 %. En ganska hygglig omväxling alltså.
Det gick att göra alltså! Detta, trots att jag faktist inte anser mig vara speciellt duktig på hemsidor egentligen. Du skulle också klara av det. Vem vet…Du kanske blir sugen att göra något motsvarande? Men du…
…du säger väl inte upp dig nu? 
Har du sett filmen The Butterfly Effect? Den handlar om en kille som har förmågan att kunna uppleva konsekvenserna utifrån beslut han tar samt förflytta sig tillbaka i tiden och göra om dessa beslut.
På samma sätt kan man visualisera sin egen situation. Tänk dig att du tittar på en film om dig själv. Tänk dig hur du agerar olika vid olika situationer och hur du genom olika beslut går olika vägar (om du sett filmen Near med Nicolas Cage kanske du får en idé). Hur kommer mitt liv se ut om jag agerar såhär idag, imorgon och hädanefter? Hur kommer det se ut om jag låter bli? Var hamnar det ena jaget och var hamnar det andra jaget?
Dessa idéer ledde mig till en metod jag använde mig av, framförallt innan jag åkte och i början av resan, för att motivera mig själv. Jag hade inget namn på den då men eftersom jag beskriver den nu så får jag kalla den SuperJag-metoden.
Det är ganska enkelt och fungerar väldigt bra för mig. Tanken är såhär:
När jag jobbade i Sverige kände jag ju hur jag blev sämre och sämre för varje dag. Min motivation var usel så och jag kände inte riktigt igen mig. Jag tänkte tillbaka på mina sista år på universitetet när jag var sanslöst motiverad, ambitiös och aktiv. Jag läste allt i dubbel takt och hann med att träna och en massa annat. Jag presterade helt enkelt på topp.
Jag såg sedan på mig själv och såg diskrepansen. Jag ville tillbaka till mitt Superjag som jag faktiskt ser som mitt rätta jag. För att minska diskrepansen av mitt Omotiverade jag och mitt Superjag så började jag försöka härma detta Superjag i varje situation.
När jag inte kände för att sticka ut och jogga så funderade jag på mitt Superjag. Han hade ju definitivt stuckit ut och joggat! Genom att göra detta kom jag ett steg närmare detta Superjag. Mitt Superjag hade skickat det där jobbiga mejlet, jobbat den där extra timmen och tagit det där svåra beslutet. Alltså gjorde jag det också.
Genom att applicera tankesättet med Superjaget i många småsituationer i vardagen kände jag att det verkligen gav resultat. Detta var förmodligen den metod som gav störst resultat av allt jag provade! Jag följde mitt Superjag mer för varje dag och fick upp tempo, arbetsglädje och beslutsförmåga. Det är som när man har en kompis som gör en massa bra saker, tränar, jobbar bra mm. Ofta så rycks man ju med i detta och man peppar varandra till stordåd.
Prova detta! Fundera: Hur är ditt Superjag? Hur skulle du vilja vara? Hur skulle du vilja agera i olika situationer? Fråga dig själv vad ditt Superjag skulle gjort i den ena eller andra situationen och se dig själv komma närmare personen du vill vara varje dag.
Detta är målbildning i ett nötskal. Du tänker hur du vill att ditt liv ska se ut, du låter Superjaget rita upp vägen för att nå dit. Sen följer du bara honom eller henne. Du kommer säkert svänga som Stenmark efter denna uppritade väg men var inte orolig. Som den gode Tony skulle ha beskrivit det:
Tänk dig ett plan som flyger från Arlanda till Kreta. Piloterna vet att de ska till Kreta och ritar upp en färdplan. Ett streck från A till B. När de flyger kommer de förmodligen att vara ur kurs från denna färdplan 99 % av tiden, pga vindar mm. Tror du piloterna lägger ner resan och ger upp p.g.a. detta? Tveksamt va?!
När man vet var man vill och kan rita upp en väg för att nå dit är det bara att följa den. Du har ju redan räknat ut att du är piloten, “Kreta” är ditt mål och Superjaget din färdplan. Räkna med kastvindar och räkna med att du hamnar ur kurs, till och från. Men räkna också med att du når fram till slut!
Puuuh, äntligen är februari slut. Det har varit en alldeles för händelsefull månad för min smak. Alla Hjärtans Dag gick ju kanon men sen kom webhotellkraschen, sedan kom hackandet av Google Earth Cool Places och sen kom ännu en minikrasch. Däremellan har det varit strul när jag flyttat över allt…och allt detta under en internetlina som får George Bush att verka pålitlig.
Det var egentligen bara den första kraschen som verkligen påverkade inkomsterna ordentligt men allt stök och domänflyttar mm. har nog gett vissa besökare kalla fötter. Summa sumarum så slutade inkomsterna på 95 % av mitt mål (förra månaden var 85%).
Inkomststatistik för februari – en graf som inte är alltför olik mitt EKG för samma månad
Det ska bli intressant att se hur mars blir. Jag måste öka inkomsterna jämfört med hur det såg ut nu mot slutet av februari. Det som talar för att jag lyckas med målet är:
- Jag kommer kunna jobba snudd på heltid med sidorna
- Bytet till det nya webbhotellet gör allt troligtvis, och förhoppningsvis, stabilare (tack för tipsen om bra webbhotell!)
- Jag har nya sidor som inte har kommit igång ordentligt än
- Jag har stadigt ökat inkomsten varje månad sedan jag åkte
- Mars har två dagar mer än februari samt en massa födelsedagar (folk gillar ju samkväm i juli)
Det som däremot talar emot det är att jag fortfarande har strul med vissa sidor, att jag inte har nån lösning på hur jag ska fixa pålitligt internet samt att det inte finns någon självklar högtid, som Alla Hjärtans Dag, att boosta sidorna med.
Ini teks untuk teman-teman saya yang mengerti bahasa Indonesia. Mungkin tidak pulis bagus sekali tetapi mau mencoba.
Saya belajar bahasa Indoesia untuk satu bulan di IATP di Denpasar. Saya suka ini sekolah banyak! Ada A/C dan Wifi Internet dan guru guru di sekolah adalah sangkat bagus. Di kelas saya ada hanya orang di punya 50 tahun, mungkin sedikit membosankan.
Saya berlatih dengan ex-pecara di Oskar, Deri, sedikit dan dengan orang Bali di pantai. Saya mau tinggal di keluarga Bali tetapi ini sedikit mahal (~3 000 SEK / bulan). Mungkin kenapa saya kembali ke Bali akan tinggal satu minggu di keluarga Bali. Satu masalah adalah anak-anak di Bali tidak bicara bahasa indonesia tetapi bahasa bali. Saya suka bicara dengan anak-anak tetapi ini tidak mustahil.
Mungkin akan melanjutkan berlatih bahasa indonesia kenapa kembali ke Stockholm. Mau berlatih lagi, tetapi mau berlatih banyak bahasa: bahasa Perancis dan bahasa Jerman. Mungkin akan punya “Malam Indonesia” di Stockholm dengan Mike, Oskar, Alexis dan pecara Alexis. Kita bisa makan nasi goreng dan minuman sari buah pinsang (favorit saya di sana).
Saya akan hanya pulis satu teks di ini blog di bahasa Indonesia. Saya “hoppas” kamu mengerti segalanya
Saya lihat ini kita kita di ordlista untuk pulis ini teks (tidak lagi): segalanya, teks, favorit, sari buah, berlatih, melanjutkan, mustahil, membosankan, mencoba, menghubungkan dan yang.
Menghubungkan-menghubungkan: Indonesian – English dictionary, Språkkurser indonesiska. Tidak bisa cari Babelfish untuk bahasa Indonesia 
Ada beberapa orang tahu di mana ada?
ps. Is that John Hardy’s wife?!
Bra fråga som ställts ett par gånger. Det finns lite olika anledningar till att jag satt en tidsgräns på denna resa.
- En stark bidragande orsak är att jag har en nästan löjlig kärlek till den svenska sommaren. Förra sommaren var nog en av de bästa någonsin och jag vill gärna uppleva en ny. Att skjuta upp hemresan ett par månader skulle göra att jag kom tillbaka till hösten / vintern. Ta en titt i den högra kolumnen nedan så förstår ni vad jag menar.
- En annan orsak är att jag inte vill vara borta från arbetsmarknaden för länge. Shit, jag skulle knappt kunna skilja en transistor från en Transformer i dagsläget. Jag vill också i slutändan jobba med något som ger lite mer att bita i. Hemsidorna är ju mer som ett kul och relativt lukrativt spel. Dessutom saknar jag arbetskompisar…
- Jag saknar vänner och familj hemma.
- Hela idén med att göra detta bygger på inspiration och passion för det jag gör. Jag vill inte dränera den och bli utled på det, vilket jag börjat få tecken på att jag är.
En fråga som Jakob ställde var, vad händer med bloggen då? Ja, det blir en senare fråga men jag är övertygad om att den kommer att leva kvar. Jag kommer aldrig sluta att fundera i samma banor och kommer fortsätta vilja skriva om dem så länge det finns några som vill läsa om det.
Det är ju lite halvtid nu och jag har dragit ner på arbetandet till förmån för träning och det sociala. Jag kommer också att ägna mer och mer tid åt att söka jobb så bloggen kommer handla en del om det gissar jag. Cirkeln blir ju inte helt sluten förrän jag är tillbaka med ett anställningskontrakt i handen.
Det är lite som en stuntmotorcykelförare. Det är relativt lätt (om än modigt) att gasa på cykeln och köra upp i jättehoppet, men det är bara om man kan landa ordentligt som det finns någon mening med det.
Här är lite high-lights som vi har att vänta oss:
- Återseende med min andra syster och hennes familj. Inklusive min systerdotter Bianca som var 6 mån senast jag såg henne. Hon kommer nog kunna krypa, gå, jonglera, tjuvröka och pensionsspara när jag ser henne nu igen.
- En spännande vändning som ligger på lut. Jag kan, om möjligt, ha hittat en ännu mer perfekt tillvaro.
- Två veckor i Dubai på hemresan när jag träffar min gamla kompis Oskar. Vi kommer då ha den tredje Fighten. Om du inte vet vad jag pratar om så titta in de förra matcherna: Showdown on Åland och Rumble on the Åland (som även innehåller “Return to Revenge”). En stor idrottshändelse!
- Ett bröllop i Mexico. Kommer egentligen hem i ungefär 40 h innan resan så rent principiellt är det en ny resa men kul ändå.
- Ska jag uppnå alla mina mål?
- Hur kommer jag se ut den 31:a mars?
- Kommer jag blogga om mitt liv som arbetslös efter den 15:e maj eller som medicinteknisk ingenjör på nåt coolt företag?
Det finns säkert massor av sätt att komma i form men här är ett lite roligare. Måste säga att jag suttit och tryckt på den här idén i en vecka utan att våga genomföra den men nu har jag nog tappat de sista av mina koncepter så här kommer det.
Jag är ju så inne på hur man sätter upp mål och klarar av dem. Jag märkte när jag läste igenom mina gamla mål att jag egentligen inte följt min princip: Man ska ju alltid ha mätbara mål.
Jag har ju egentligen bara skrivit att jag ska komma i “bättre form” vilket inte är speciellt mätbart. Jag skulle kunna ha gå ner si och så mycket i vikt eller så men det känns lite fel. Jag är mest lite sliten fysiskt av för mycket stillasittande och vill helt enkelt bli märkbart i bättre form. Eller om man skriver det såhär: synbart i bättre form.
När man sätter upp mål måste man alltid ha något som motiverar en att genomföra det. Annars kommer man aldrig att göra det ändå. Jag kom på ett sätt som verkligen skulle göra att jag satte igång. Det är att helt enkelt låta er bedöma om jag nått målet eller inte. Med halva svenska folket som bedömer min spensliga lekamen före och efter kommer jag inte ha något alternativ än att träna och äta rätt.
Fan, jag riskerar ju att bli utskrattad på min egen arena, bloggen alltså, om jag misslyckas (samt efter dessa foton, med det bjuder jag på). Ni som vågar (och bloggar) får gärna hänga på idén. Se det som en utmaning, en tävling eller bara ett pinsamt bra sätt att motivera sig själv.
Det vore ingen bra Före-bild om inte ljuset vore dimmat. Men visst ser jag smart ut?
Oh yeah baby! Den klassiska IT-hållningen.
Det här är alltså Före-bilderna, jag lånade ett annat ansikte för att åtminstone se lite smart ut. Den 31:a mars lägger jag upp Efter-bilderna. Nu hinner jag inte skriva mer, måste antingen sticka ut och springa eller lära mig Photoshop-retuschering riktigt jäkla mycket bättre.
Tänkte ge en uppföljning av målen jag satte upp i november. Såhär ser det ut såhär långt
Hemsidorna: Jag har av någon oförklarlig anledning delat upp målen i USD (X) och SEK (Y) – får olika från olika program – och så här ser det ut (hur stor del av min målsättning jag nått):
- Nov - USD: 50 % / SEK: 140 %
- Dec - USD: 58 % / SEK: 1 080 % (!)
- Jan – USD: 84 % / SEK: 165 %
De jag tjänat via de svenska programmen har, innan resan, alltid varit minimalt och det är också en anledning till att jag missbedömt det så. Sen är ju julruschen alltid speciell. Trevligt är också att USD (som jag alltid sett som den viktiga inkomstkällan) börjar närma sig målet.
Indonesiskan: Kursen gick ju bra och jag kände mig riktigt på gång ganska tidigt. Känner att jag kan hålla en konversation flytande, öga mot öga om enklare saker men inte mer. Jag vill kunna ha lite mer avancerade konversationer och det kommer jag öva på mer i mars.
Fysisk form: Jag jobbade på riktigt bra fram till nyår med armhävningar mm varje morgon. Sen föll det samman under min semester i Kambodja. Jag har en plan för att komma tillbaka på banan de närmaste månaderna, mer om det sen.
Kunna vissa hemsidesrelaterade saker: Det här målet känner jag att jag ligger nånstans på 80 % av vad jag satte upp. Har fortfarande en hel del att lära vad gäller php men är på god väg.
Ha roligt: Det har varit riktigt trevligt mest hela tiden, har ju tex trivts otroligt bra med att jobba, men det sociala har ju fallit bort en del. Har haft väldigt trevligt när jag fått besök eller besökt själv men i vardagslivet finns det en del att jobba på. Har sagt det tidigare, jag kan inte bara jobba hela tiden, och det kommer jag ändra på.
Ha minst lika mycket pengar kvar när jag kommer hem: Det här målet ser jag ut att gå i hamn med. Decemberförsäljningen har åkt in på ett konto och eftersom målet om hemsidorna går bra så ser det mycket lovande ut. Jag kommer gå minst +-0 på resan men ha arbetat upp en betydligt större passiv inkomst än innan.
Förstå egenföretagande bättre: Det här är det svarta fåret bland mina mål. Jag har helt förbisett det såhär långt och känner att jag borde titta betydligt mer in i detta område. Behöver tex en revisor så känner du någon så tipsa gärna (christoffer08@gmail.com).
Sammanfattningsvis måste jag säga att såhär i halvtid är jag mycket nöjd med hur långt jag kommit med mina mål. Det viktigaste, hemsidorna, är på god väg att uppfyllas. Resterande har jag planer för hur jag ska genomföra dem så det ska inte vara några problem.
Jag har dock missat ett mål jag faktiskt hade satt upp och det var att ha minst en jobbintervju på gång när jag kommer hem. Jag kommer att börja söka jobb försiktigt under februari för att sedan söka mer aktivt i mars. För er som inte läst planen så kommer jag alltså inte jobba med hemsidor när jag kommer hem, utan snarare med det jag pluggat dvs medicinsk teknik.
Den här övningen tror jag att jag fått från Anthony Robbins men det är skitsamma. Den är rolig och den funkar.
Dina lyckligaste stunder
Skriv en lista över 15 av dina lyckligaste stunder i livet eller, ännu bättre, bara 15 väldigt lyckliga stunder. Gå igenom ditt liv och tänk på när du känt dig lycklig, fri, förväntansfull, glad eller bara väldigt tillfreds med livet.
Tänk dig in i varje stund och försök återleva vad du gjorde, vad du kände. Sätt ord på känslorna du hade vid det tillfället och skriv ned dem också.
Det är viktigt att du gör 15 och inte färre. Det är faktiskt halva poängen. Du måste helt enkelt gräva djupt i ditt minne med ett positivt filter. Det är det här som är så fantastiskt, man tvingar hjärnan att se på sitt liv ur ett positivt ljus.
Den effekt jag märkte när jag gjorde den här övningen var att de första fem gick lätt men att det sedan gick trögare. Efter att ha tänkt lite till så var det som en propp gick ur och jag kom på den ena saken efter den andra där jag mått kanon. Jag hade kunnat skriva 25 till slut. Det dök upp en massa minnen från resor, många härliga dagar från Hulstfred men också bara vanliga vardagar där allting känts riktigt bra. Jag kom till insikt om vilket fantastiskt liv jag faktiskt levt!
Det fina är just när proppen går ur och alla positiva minnen strömmar ur en. Det är den känslan som man vill åt och det är en grymt skön kick!
Trots värme, solsken och ett drömjobb så får jag självklart perioder när det inte alltid känns lika roligt. Den sista veckan har ju varit lite så, men det finns lite saker man kan göra för att ändra sitt tänk.
För att balansera min negativa artikelserie om irriterande yrkesgrupper så presenterar jag nu en ny artikelserie med hur man kan påverka sitt sätt att tänka till att bli mer positiv. Här är lite metoder och övningar jag gör ibland när jag känner mig omotiverat nere. Det passar bäst när man har lite tid ostört, tex på bussen eller hemma i favoritfåtöljen.
Den perfekta dagen
Tänk igen hur en helt perfekt dag skulle vara. Var skulle du vakna? Med vem skulle du vakna? Vad skulle du äta till frukost? Vad skulle du göra sen? Lev dig in i dagen!
Se dig själv genomföra varje del av denna underbara dag och försöka skapa de känslorna inom dig som du skulle känna. Dagdröm dig sedan igenom hela dagen, från morgon till kväll. Din perfekta dag behöver inte vara alltför realistisk eller ens den perfekta dagen, det kan vara en mycket bra dag bara.
Tanken bakom denna övning är att ens undermedvetna inte kan skilja på fantasi och verklighet. Genom att leva sig in i en perfekt dag och uppleva de fantiserade känslorna i 5-10 minuter så styr man in ens tänkande på lyckliga och positiva banor. Sen är det ett kul tidsfördriv också.
När jag hittade på denna övning så insåg jag att mina lyckligaste stunder är när jag är med andra. Det var mycket fikande, diskussioner, god mat och vin. Sen förvånade jag mig själv lite med att ta med att plocka undan lite i lägenhet samt faktiskt jobba en timme. Dagen i sig var ganska banal men helt underbar. Jag får faktiskt tillbaka känslan jag hade bara genom att skriva detta nu!
Om mig och den här bloggen
Den här bloggen hette förut "Du säger väl inte upp dig nu?" och var en blogg jag framförallt skrev på när jag åkte till Bali 2007/2008 för att jobba med ett drömprojekt - att arbeta med webbproduktioner på distans. Passionen för webbproduktioner, personlig utveckling och resandet är kvar, och om det samt en del annat skriver jag numera om här på Bjorkwall.com.
Mitt företag heter Wall Cloud Productions och det är under detta jag driver samtliga webbsidor.
Du kan kontakta mig på christoffer@bjorkwall.com (privata saker) eller christoffer@wallcloud.se (webbrelaterade saker).
Till salu & Länkbyte
