Currently viewing the category: "Om att ta steget"

Min vardag är ganska extrem just nu. Jag har ju, som du känner till, sagt upp mig från mitt jobb för att från och med julafton ungefär jobba heltid med mina webbproduktioner. Jag räknar då med att, efter avdrag för skatter, hyra med mera ha ungefär 1 000 – 2000 kr i månaden att leva och äta för. Tillbaka till studentbudgeten igen med andra ord, men med den stora skillnaden att jag nu faktiskt kan påverka den, och det försöker jag ju självklart göra.

I och med att jag sagt upp mig har jag dragit igång verksamheten ordentligt och arbetar för närvarande med en rad nya och nygamla projekt som ska ge mig lite grönsaker till nudlarna,och sylt till blodpuddingen – så att säga. Eftersom jag dessutom är inne i en relativt intensiv träningsperiod, varit bortrest i princip varje helg men ändå lyckats behålla ett visst socialt liv så har jag lite svårt att få tiden att gå ihop.

Igår när jag kom hem från jobb och träning så var kroppen och hjärnan helt död så jag gick och la mig kl 20.15, men ställde klockan på 05.00 för att hinna göra det som jag behöver göra. Researchade, skrev, svarade på mejl, städade, diskade och sen iväg till jobbet.

Ser verkligen fram emot nästa år, att få kunna jobba med detta på heltid! Har runt 20 idéer färdiga att implementeras, inget avancerat men stadig brödföda. För det kan ju vara trevligt att få bröd till nudlarna och blodpuddingen ibland 🙂

 

Känslan börjar verkligen vakna inom mig nu. Den där känslan av att nu är det något som händer, något som är på gång. Det är en känsla av nervositet, spänning och kraftig förväntan. Jag känner igen mycket av den känslan jag hade inför Bali-projektet även om det är lite mer i potten den här gången.

För faktum är att jag tar ett betydligt större steg den här gången även om jag i grunden gör nästan exakt samma sak. Mentalt är det dock ganska annorlunda med tanke på att jag från och med nu verkligen planerar att leva på mina “låtsaspengar” (som det nästan känts som ibland) och att jag kommer göra det på obestämd tid. Jag byter därtill bransch utan ambition att återvända till den bransch som jag faktiskt studerat till (medicinteknik), många av de insatser jag gjort de senaste åren med fokus på att skapa ett fint CV blir med ens ganska värdelösa.

Nu handlar det endast om vad jag, till viss mån, kan men framförallt vad jag är kapabel att lära mig att göra och framförallt producera. Hur duktig är jag egentligen på att tjäna pengar på nätet? Hur mycket kan jag egentligen om SEO? Är jag tillräckligt duktig inom någotdera av dessa områden för att kunna dryga ut affiliateinkomsterna med konsulting?

Hade jag tvivlat på min förmåga hade jag förstås aldrig tagit steget. Hade jag inte haft något som helst tvivel hade jag å andra sidan inte heller fått en sån kick av att göra det! Det är ju ovetskapen och det oskrivna bladet framför mig som är så spännande.