Currently viewing the category: "Inspiration och motivation"

Med tanke på att jag tänkt på beslutet i ett par månader har jag förstås en relativt genomtänkt plan och ett tydligt mål med mitt egenföretagande. Två stora anledningar till att jag vill jobba med eget företag är ju att jag vill främja min personliga och ekonomiska utveckling. Jag vill bli grym och jag vill bli rik, helt enkelt.

Min vision är att jag ska kunna arbeta var jag vill, när jag vill, med vad jag vill och hur (mycket) jag vill.

Nyckeln till det ligger förstås i annonsfinansierade webbsidor. Även om min reslust minskat ganska mycket  på sistone så kan det handla om att arbeta från landstället, från en kompis i Lund eller, självklart, från ett varmare ställe under vintern. Jag vill också kunna välja mina arbetstider som till större del passar min dygnsrytm, det vill säga från 10-23 med en paus på eftermiddagen. Jag vill också kunna arbeta med det jag tycker är roligast (vilket ju är webbsidor, så denna punkt är lätt) och kunna välja arbetsomfattningen själv – jag vill kunna jobba 80h en vecka för att vara ledig veckan därpå.

Mitt mål är ganska högt men långt ifrån omöjligt (precis som jag tycker mål ska vara) – jag vill tjäna en miljon om året och det vill jag göra från och med sista december 2011. Detta betyder i praktiken att jag behöver fyrdubbla min omsättning på 14 månader! Jag femdubblade omsättningen på Bali under sex månader men då var det mindre summor. Jag känner dock inga tvivel på att jag kommer kunna skapa underverk med 14 månaders totalt fokus på uppgiften.

Planen är att:

  • Förbättra mina existerande webbsidor och göra dem större och bättre, jag kommer lägga stort fokus på BoUpplysningen.se och Presenttips.com.
  • Arbeta mer med direktförsäljning av annonser till mina sidor
  • Skapa fler sidor i största allmänhet för att kunna ha ett stort nätverk och sprida riskerna.
  • Skapa webbtjänster mot betalning
  • Skapa appar för iPhone och Android.
  • Konsulta inom vissa nyckelområden, tex SEO, webbprojektledning samt en programvara som heter Qlikview som jag är duktig på.
  • Eventuellt och emellanåt ta kortare projektanställningar som webbprojektledare

Sen har jag förstås en mer detaljerad, och inte så officiell, plan på hur detta exakt kommer att gå till.

 

För en längre tid sedan bodde jag hos mormor under tiden som jag renoverade min lägenhet. Hon bor en bit söder om stan och jag jobbade då på Kungsholmen. I samband med att jag bodde där hade jag en stegtävling med en kompis och med tanke på att vi båda är ganska mycket tävlingsmänniskor så urartade den ganska ordentligt.

Jag tror vi båda snittade på runt 20 000 steg om dagen, han tränade som en tok och jag promenerade som om jag skulle ställa upp i OS. Jag gick från Årsta till Kungsholmen, jobbade, och sen gick jag hem. Ibland via Kungsholmen för att renovera lite också.

Något sånt här kan man förstås inte göra om man inte hittar någon inre belöning med att göra det och jag älskade det verkligen. Det var snudd på min höjdpunkt på dagen när jag klev utanför dörren medan det fortfarande var mörkt, satte på mig hörlurarna med någon inspirerande föreläsning och gick igenom Södermalm medan staden vaknade, stannade förbi nåt café med en söt servitris, igenom Gamla stan osv.

Nu går jag till jobbet också som jag beskrev igår. Promenaden går från Kungsholmen till Solna och är minst lika fin. 80% av tiden går jag längs vattnet och i somras stannade jag ofta på ett fik vid 4H-gården (för er som känner till området) och tog en kopp kaffe med fötterna dinglande över en brygga.

Dagar som jag går till jobbet kommer jag dit med en helt annan energi. Man hinner verkligen avsluta morgonens tankar, börja fundera på jobbet och däremellan bara vara. Det är också under denna promenad jag kommer på en stor del av mina hemsidesidéer och tar viktiga beslut.

Zen.

Tagged with:
 

Läste ett inlägg av Mattias Järnhäll om hur man håller fokus i sitt arbete. Kunde skriva under på väldigt mycket av det han skriver och jag tänkte utveckla hur jag arbetar.

Det skiljer sig i dagsläget ganska mycket på hur effektivt jag arbetar hemma (med hemsidorna) och på jobbet men jag använder samma grundprincip. En princip som jag har för mig att det var Brian Tracy som skrev om i boken “Svälj den fulaste grodan först”. Jag är mäkta trött på dessa typer av flygplatslitteratur (återkommer om detta) egentligen men det finns alltid något vettigt i dessa böcker.

Det Brian talar om är att man ska göra det jobbigaste man har för dagen, allra först. Sen ska man göra mindre och mindre viktiga saker för att göra det minst viktiga allra sist.

Man ska börja med att göra en helt vanlig att-göra-lista. Sen delar man in alla punkter i kategorier (A, B, C, D…) i proritersordning. A-uppgifterna är de uppgifterna som bara du kan göra och som får stort genomslag om du gör dem. D är uppgifter andra kan göra, som inte ger någon större påverkan på viktiga mål osv.

I varje kategori delar du sedan in punkterna i intern prioritersordning (1,2,3…). Sen börjar du med A1, som är det som kommer ge allra störst påverkan (tex ringa en kund som väntar på ditt samtal). B1 kan vara att kolla mejlen osv.

Nu jobbar jag inte exakt just så men ganska nära. Jag jobbar extremt mycket med att-göra-listor, framförallt på jobbet. Jag har en att-göra-lista för dagen som jag delar upp i A-D (inte alltid i siffror dock). Sen brukar jag dock inte börja med A1 som Brian förespråkar men jag ser alltid till att A-kategorin är genomförd när jag går hem för dagen.

Jag jobbar mig igenom listan under dagen och kommer jag på något nytt skriver jag till det längst ner, frågar någon mig om något de behöver (hur litet det än är) så skriver jag ner det, sen stryker jag punkterna allt eftersom. Parallellt med detta har jag en Excel-fil på datorn som fungerar lite som en E-kategori med saker som absolut inte är viktiga i dagsläget men värt att göra vid tillfälle.

I slutet av dagen renskriver jag att-göra-listan på ett nytt fräscht blad med min fina bläckpenna. Jag sätten rubriken Tisdag (eller vilken dag nu morgondagen är) överst och kopierar över de punkterna som är över. Ser morgondagen tunn ut skriver jag över något från Excel-filen. Detta är en liten ritual som är det sista jag göra innan jag går hem som känns ganska viktig. Det är ett sätt att säga, jag har gjort ett bra jobb idag och imorgon är en ny dag där jag vet vad som behöver göras så jag kan släppa jobbet nu och åka hem.

Knappast rocket science men det är otroligt effektivt. Jag kan nog påstå att jobba så disciplinerat med att-göra-listor har varit nyckeln till att jag vände en dålig start på nya jobbet till en mycket lyckad höst. För mig fungerar listan mest som avstressande för jag behöver inte hålla en massa småsaker i minnet (som jag ändå kommer glömma) och det skapar en otrolig produktivitet.

Jag lyssnade på en ljudbok av Jeffrey Fox förra året som hette “How to become CEO” och som handlade om just vikten av att vara produktiv. En ganska sjuk (och väldigt amerikansk) bok men det fanns vissa punkter som var väldigt intressanta. En sak som satte sig var att “se till att bli personen som folk kommer till när de vill få något gjort”. Detta har jag haft i åtanke med min lista, det jag skriver upp gör jag och om någon behöver en tjänst så fixar jag det oftast om tid finns.

En annan positiv effekt av att så konkret veta vad man har att göra är att man lätt och snabbt kan meddela om man kan ta på sig en sak eller inte, och när man kan tänkas vara klar med det i såna fall. Om någon slänger ur sig på ett möte tex “kan någon ta den här pucken till på onsdag” och jag ser att det funkar så tar jag i princip alltid på mig det.

Hur håller du koll på vad som behöver göras och hur gör du för att inte glömma saker?

 

Jag gjorde ju ett utspel på bloggen i mitten på februari där jag lovade mig själv att komma i bättre form och la ut “Före-bilder” hur jag såg ut då. Tanken var ju att jag skulle lägga ut “Efter-bilder” den sista mars för att motivera mig själv att träna. Tanken var att det skulle motivera mig till att träna ordentligt. Nu glömde jag dock att lägga ut Efter-bilder och kom på det nu när jag satt och skrev om thaiboxningen.

Jag letade lite i mitt bildarkiv efter foton kring sista mars där jag poserar halvnaken och gissar att den här är det bästa jag har. Bedöm själva:

Bilden är borttagen

Före


Efter

Jag tror det skiljer en 3 kg mellan bilderna, även om jag självklart putar lite med magen på Före-bilden. Den största skillnaden är iofs inte så synlig tror jag, jag kände en helt annan vitalitet i kroppen efter det här träningslägret.

Faktum är att denna taktik fungerade. Det var en av motivatorerna till att jag faktiskt åkte och tränade så hårt, jag hade ju gett mig 17 på att komma i bättre form. Även om jag var duktigt nervös att åka på det här lägret så var det något som pushade mig.

Det bör kanske nämnas att jag inte ändrade mitt sätt att äta speciellt mycket. I början av lägret var jag iofs superseriös och åt tonfiskmackor till frukost varje morgon. Det var dock så äckligt att jag la ner det efter två veckor.

Det lite sorgliga är att jag tror nog att just denna Efter-bild är toppen av min förmåga. Jag kommer förmodligen aldrig i hela mitt liv vara lika “vältränad” igen. Jag menar, när kommer man någonsin kunna träna 4 h om dagen igen!?

Vad lärde vi oss av det här då? Jo, alla sätt som motiverar en att träna är bra. Om det så är en amatörmatch i boxning, ett utspel på sin blogg eller ett nyårslöfte. Det är också otroligt hjälpsamt att ha en tidsgräns.

 

Vad skulle du jobba med om du hade 100 miljoner kronor? Vad skulle du fylla dagarna med? Då menar jag inte det första halvåret då vi alla skulle förlora oss i en orgie av skumbananer och parasolldrinkar. Vad man skulle göra sen är det intressanta – svaret på den frågan kanske kan ge dig en fingervisning om vad du skulle kunna bli riktigt bra på. Ofta är det ju faktiskt så det man passionerat älskar att göra kommer man att lyckas med.

Mitt svar på den här frågan har, faktiskt, varit att göra det jag gör just nu…och detta mina damer och herrar tycker jag är stort! Den enda skillnaden hade nog varit att jag tagit med mig några kompisar. Jag vet inte om det är brist på fantasi eller något, men just nu finns det nog inte så mycket jag hellre skulle vilja göra än att komma hem och börja jobba på något spännande jobb och ha en alldeles vanlig vardag.

Ett annat sätt att ta reda på vad man verkligen vill är att göra en övning som Oskar lärde mig. Den här övningen var den som verkligen fick mig att börja fundera i nya banor och inse att ett underbart liv är inom räckhåll.

Skriv upp på ett papper hur du skulle vilja att ditt liv såg ut om säg 15 år. Är du gift? Har du barn? Vad jobbar du med? Var bor du? Vad gör du på fritiden? Hur är din hälsa?

Skriv ner några korta punkter inom områdena: karriär, familj, vänner, kunskaper, fritid, pengar.

Vi tar ett extremt exempel: Du vill vara VD för en äventyrsresebyrå om 15 år, vara gift med en fotomodell, ha 2 barn, bo i Djursholm, vara svensk mästare i karate och ha ett sexpack på magen.

Sedan bryter man ner dessa mål för hur de ser ut om 10 år också:

Då kanske du bör vara vice VD för en resebyrå, vara förlovad med en fotomodell, ha en nyfödd och en annan på gång, bo i Täby, vara distriktsmästare i Karate, och ha åtminstone ett fyrpack på magen.

Bryt sedan ner målen till 5 år, 2 år, 1 år, 6 mån, 2 mån osv.

Du kommer att inse att du kanske bör se till att sikta på den där chefstjänsten på sommarjobbet inom 6 månader, börja arbeta som modellfotograf, börja investera dina sparpengar klokt, börja träna karate och göra 30 situps varje morgon.

Det blir så enkelt och så uppenbart när man bryter ner alla mål i sina beståndsdelar. Plötsligt är det inte det där svindlande, ouppnåbara målet. Det är bara att spara lite mer pengar och göra fler situps.

När jag gjorde detta skrev jag bland annat att jag ville kunna ett nytt språk om 2 år. Då insåg jag att jag måste vara igång med att lära mig det om minst ett år, kanske börja en kurs inom 6 mån och anmäla mig till den kursen inom 2 mån. Vilket betyder att jag borde börja leta kurser denna månad. Alla problem är enkla när man bryter ner dem!

Tagged with:
 

Har du sett filmen The Butterfly Effect? Den handlar om en kille som har förmågan att kunna uppleva konsekvenserna utifrån beslut han tar samt förflytta sig tillbaka i tiden och göra om dessa beslut.

På samma sätt kan man visualisera sin egen situation. Tänk dig att du tittar på en film om dig själv. Tänk dig hur du agerar olika vid olika situationer och hur du genom olika beslut går olika vägar (om du sett filmen Near med Nicolas Cage kanske du får en idé). Hur kommer mitt liv se ut om jag agerar såhär idag, imorgon och hädanefter? Hur kommer det se ut om jag låter bli? Var hamnar det ena jaget och var hamnar det andra jaget?

Dessa idéer ledde mig till en metod jag använde mig av, framförallt innan jag åkte och i början av resan, för att motivera mig själv. Jag hade inget namn på den då men eftersom jag beskriver den nu så får jag kalla den SuperJag-metoden.

Det är ganska enkelt och fungerar väldigt bra för mig. Tanken är såhär:

När jag jobbade i Sverige kände jag ju hur jag blev sämre och sämre för varje dag. Min motivation var usel så och jag kände inte riktigt igen mig. Jag tänkte tillbaka på mina sista år på universitetet när jag var sanslöst motiverad, ambitiös och aktiv. Jag läste allt i dubbel takt och hann med att träna och en massa annat. Jag presterade helt enkelt på topp.

Jag såg sedan på mig själv och såg diskrepansen. Jag ville tillbaka till mitt Superjag som jag faktiskt ser som mitt rätta jag. För att minska diskrepansen av mitt Omotiverade jag och mitt Superjag så började jag försöka härma detta Superjag i varje situation.

När jag inte kände för att sticka ut och jogga så funderade jag på mitt Superjag. Han hade ju definitivt stuckit ut och joggat! Genom att göra detta kom jag ett steg närmare detta Superjag. Mitt Superjag hade skickat det där jobbiga mejlet, jobbat den där extra timmen och tagit det där svåra beslutet. Alltså gjorde jag det också.

Genom att applicera tankesättet med Superjaget i många småsituationer i vardagen kände jag att det verkligen gav resultat. Detta var förmodligen den metod som gav störst resultat av allt jag provade! Jag följde mitt Superjag mer för varje dag och fick upp tempo, arbetsglädje och beslutsförmåga. Det är som när man har en kompis som gör en massa bra saker, tränar, jobbar bra mm. Ofta så rycks man ju med i detta och man peppar varandra till stordåd.

Prova detta! Fundera: Hur är ditt Superjag? Hur skulle du vilja vara? Hur skulle du vilja agera i olika situationer? Fråga dig själv vad ditt Superjag skulle gjort i den ena eller andra situationen och se dig själv komma närmare personen du vill vara varje dag.

Detta är målbildning i ett nötskal. Du tänker hur du vill att ditt liv ska se ut, du låter Superjaget rita upp vägen för att nå dit. Sen följer du bara honom eller henne. Du kommer säkert svänga som Stenmark efter denna uppritade väg men var inte orolig. Som den gode Tony skulle ha beskrivit det:

Tänk dig ett plan som flyger från Arlanda till Kreta. Piloterna vet att de ska till Kreta och ritar upp en färdplan. Ett streck från A till B. När de flyger kommer de förmodligen att vara ur kurs från denna färdplan 99 % av tiden, pga vindar mm. Tror du piloterna lägger ner resan och ger upp p.g.a. detta? Tveksamt va?!

När man vet var man vill och kan rita upp en väg för att nå dit är det bara att följa den. Du har ju redan räknat ut att du är piloten, “Kreta” är ditt mål och Superjaget din färdplan. Räkna med kastvindar och räkna med att du hamnar ur kurs, till och från. Men räkna också med att du når fram till slut!

Tagged with:
 

Den här övningen tror jag att jag fått från Anthony Robbins men det är skitsamma. Den är rolig och den funkar.

Dina lyckligaste stunder

Skriv en lista över 15 av dina lyckligaste stunder i livet eller, ännu bättre, bara 15 väldigt lyckliga stunder. Gå igenom ditt liv och tänk på när du känt dig lycklig, fri, förväntansfull, glad eller bara väldigt tillfreds med livet.

Tänk dig in i varje stund och försök återleva vad du gjorde, vad du kände. Sätt ord på känslorna du hade vid det tillfället och skriv ned dem också.

Det är viktigt att du gör 15 och inte färre. Det är faktiskt halva poängen. Du måste helt enkelt gräva djupt i ditt minne med ett positivt filter. Det är det här som är så fantastiskt, man tvingar hjärnan att se på sitt liv ur ett positivt ljus.

Den effekt jag märkte när jag gjorde den här övningen var att de första fem gick lätt men att det sedan gick trögare. Efter att ha tänkt lite till så var det som en propp gick ur och jag kom på den ena saken efter den andra där jag mått kanon. Jag hade kunnat skriva 25 till slut. Det dök upp en massa minnen från resor, många härliga dagar från Hulstfred men också bara vanliga vardagar där allting känts riktigt bra. Jag kom till insikt om vilket fantastiskt liv jag faktiskt levt!

Det fina är just när proppen går ur och alla positiva minnen strömmar ur en. Det är den känslan som man vill åt och det är en grymt skön kick!

Trots värme, solsken och ett drömjobb så får jag självklart perioder när det inte alltid känns lika roligt. Den sista veckan har ju varit lite så, men det finns lite saker man kan göra för att ändra sitt tänk.

För att balansera min negativa artikelserie om irriterande yrkesgrupper så presenterar jag nu en ny artikelserie med hur man kan påverka sitt sätt att tänka till att bli mer positiv. Här är lite metoder och övningar jag gör ibland när jag känner mig omotiverat nere. Det passar bäst när man har lite tid ostört, tex på bussen eller hemma i favoritfåtöljen.

Den perfekta dagen

Tänk igen hur en helt perfekt dag skulle vara. Var skulle du vakna? Med vem skulle du vakna? Vad skulle du äta till frukost? Vad skulle du göra sen? Lev dig in i dagen!

Se dig själv genomföra varje del av denna underbara dag och försöka skapa de känslorna inom dig som du skulle känna. Dagdröm dig sedan igenom hela dagen, från morgon till kväll. Din perfekta dag behöver inte vara alltför realistisk eller ens den perfekta dagen, det kan vara en mycket bra dag bara.

Tanken bakom denna övning är att ens undermedvetna inte kan skilja på fantasi och verklighet. Genom att leva sig in i en perfekt dag och uppleva de fantiserade känslorna i 5-10 minuter så styr man in ens tänkande på lyckliga och positiva banor. Sen är det ett kul tidsfördriv också.

När jag hittade på denna övning så insåg jag att mina lyckligaste stunder är när jag är med andra. Det var mycket fikande, diskussioner, god mat och vin. Sen förvånade jag mig själv lite med att ta med att plocka undan lite i lägenhet samt faktiskt jobba en timme. Dagen i sig var ganska banal men helt underbar. Jag får faktiskt tillbaka känslan jag hade bara genom att skriva detta nu!

Nu är ju inte varje dag här en balinesisk dans på rosor. Jag har känt mig lite som en bluffmakare när jag de senaste dagarna har skrivit om inpiration, ambition och, till viss mån, perspiration. Den senaste veckan har faktiskt varit den tristaste sen jag kom hit. Som jag skrev innan behöver det ju inte betyda att det är så himla dåligt, men det är väl intressant att läsa om alla sidor?

Såhär har ju min resa sett ut hittills:

November: Bodde i Kuta – Jobbade runt 7h / dag, motionerade mycket, lyssnade mycket på Anthony och grabbarna och var ganska förvirrad över min nya situation.

December: Flyttade till Sanur – Läste indonesiska på förmiddagarna, jobbade runt 8 h till kvällen.

Jul/Nyår: Semester i Kambodja – Gjorde absolut ingenting utom att ladda batterierna.

Början av januari: Jobbade runt 12h / dag i fem dagar och sen 10 dagars fullständig avkoppling när Helén kom hit.

Jag har ju som mål att tjäna X USD / mån när jag åker hem. Detta mål har jag den senaste tiden arbetat mot i nån form av fanatism och sen Helén åkte hem så har jag inte haft nåt som hindrat mig från att jobba. Jag har gått upp på morgonen, ätit frukost och sen runt 9-tiden gått till mitt kontor. Sen har jag jobbat, bokstavligt talat utan paus, tilll runt 20-21 på kvällen.

Det känns som att det börjar ta ut sin rätt nu (man är ju inte 27 längre liksom) men det är så lätt att jobba så mycket eftersom:

1. Jag tycker att det är riktigt kul

2. Det är så lätt att göra en Alfons när man börjar bli klar: “Jag ska bara…”

3. Det alltid finns något som behöver förbättras och fixas

4. När det är tråkigt att koda, designar jag. När det är tråkigt att designa, marknadsför jag. När det är tråkigt att marknadsföra, letar jag nya affärsmöjligheter. När det är tråkigt att leta affärsmöjligheter…ja, då är det oftast roligt att koda igen.

5. Det ärligt talat inte finns så mycket annat att göra här (jag är ju redan brun)

Men jag känner att jag sviker löftena om mina mål. Även om X USD / mån är högst upp har jag ändå andra, som att ha roligt och att komma i bättre form. De senaste dagarna har jag mest varit grinig, sovit dåligt och känt mig ensam. Detta har ju accentuerats av att jag fick smakprov på hur trevligt det var med sällskap när Helén var här.

Nu är det här i och för sig en extremt tidsbegränsad neråtperiod. På lördag åker jag till Thailand för att träffa lillasyster Michaela (a.k.a. Mike). Ska jag då ta ledigt när jag bara har 5 dagar kvar att jobba på? Ska jag flytta till Kuta (som jag i princip avskyr) för att träffa mer folk? Jag kommer ju inte vara på Bali under hela februari och vem vet hur mycket jag kommer kunna jobba då.

Nja, jag kommmer nog jobba på de sista fem dagarna, men när jag är tillbaka i mars så lovar jag er, och framförallt mig själv, ändring.

Eftersom en ganska stor del av er som läser den här bloggen är webbdesigners och egenföretagare själva, skulle det vara intressant att höra vad ni säger. Hur gör ni när er motivation tryter? Vad har ni för tips? Hur hanterar ni att inte ha några arbetskompisar osv?

Jag har för övrigt snyggat upp designen på sidan. Hade ju bara en template innan och tyckte den var lite ful och mörk. Vad tycker ni?

Jag har tre mentorer i mitt liv, och en massa pseudomentorer. De här människorna har hjälpt mig otroligt mycket med att tänka rätt och att fokusera på rätt saker, se saker ur rätt perspektiv och inse att livet är precis vad man gör det till.

Anthony Robbins – Tony är en grymt skön jänkare som jag lyssnat på ganska mycket. Han är en av världens främsta inom personlig utveckling och är förmodligen multimiljardär på det också. Det unnar jag honom verkligen, han skulle kunna inspirera en skalbagge att bli pansarvagn.

Jag har enbart lyssnat på honom på mp3 och det är nog där han gör sig bäst. Man blir nästan lika inspirerad av att lyssna på hans sätt att prata snarare än vad han egentligen säger.

Brian Tracy – Eller Brajjan som vi kallar honom. Brajjan är också en av de större inom personlig utveckling och är också en vettig filur. Han pratar väldigt mycket om mål och prioriteringar. Hur man får saker och ting gjorda.

Jag har lyssnat på honom på mp3 också men kan ibland reta mig så mycket på hans röst att jag inte pallar med. Funkar förmodligen bättre som vanlig bok istället.

Oskar Andermo – Även känd under sitt artistnamn ’de la Hoya’. Inte lika känd som ovanstående talare men det är bara en tidsfråga. Han introducerade mig för allt som hör den här världen till, hjälpte mig sätta upp mål och skickar ständigt nya böcker, pdf:er och ljudband till mig. Utan honom hade jag nog legat under mitt täcke i fosterställning och tyckt synd om mig idag. Tack!

…jag vet vad 27 % av er tänker. Kom igen! Personlig utveckling!? Överspeedade jänkare med färdigpaketerat bullshit under klatschiga boktitlar. Snabba lösningar för patetiska förlorare, eller!?

Jag kan själv få tuppjuck på all flygplatslitteratur men till saken hör att det finns en del pärlor. Dessa är pärlorna, läs dem, eller ännu bättre. Lyssna på dem när du tar en promenad eller nåt.

Undvik din första tanke på att ingen ska komma och säga hur du ska sköta ditt liv. Lyssna bara. Det räcker med en ny idé, en tanke eller ett annat sätt att se på saker och ting för att det ska vara värt det.

Unlimited Power av Anthony Robbins – 162 kr

 

Psychology of Achievement av Brian Tracy – 153 kr

4 hour work week av Timothy Ferris – 159 kr

Den sistnämnda boken är inte lika bra som de två ovan, men den är kul för att den är så relevant för mig. När jag skickade ut mejlet till mina kollegor om att jag skulle sluta och beskrev vad jag skulle göra så frågade en kollega spontant om jag läst den här boken. Då låg den i min väska.