Currently viewing the category: "Söka jobb"

Det senaste tillskottet till mitt lilla imperium av sidor är en typisk helgsida. En sida jag i princip kommit på under veckan och gjort klart under helgen. Denna blev dock lite försenad då jag först tänkte skicka den till min designer. Istället gjorde jag den själv och designen blev som vanligt väldigt enkel.

 

Sidan är en arbetsintervjusimulator. Ida ställer ett antal slumpmässiga frågor från olika kategorier av frågor som är vanliga på arbetsintervjuer. Sen kan man öva sig på att svara på frågorna. Det är ingen sida som kommer revolutionera internet men den fyller sitt syfte.

 

Länk: Intervjuaren.se

 

ps. Som den språkhitlern jag är var jag tvungen att köpa interjuvaren.se också och ge folk som hamnar där lite banning.

Tagged with:
 

Jag fick ett mejl från min chef för någon vecka sen, där hon skrev att hon var kär i mig. Nu menade hon inte det bokstavligt förstås men det var en trevlig respons på ett litet uppdrag jag jobbat med vid sidan av mina vanliga uppgifter.

Jag jobbar ju på ett medicintekniskt företag som gör mammografimaskiner – ett stående coctail-skämt om detta är förstås att jag jobbar med maskiner som klämmer folk på tuttarna och sen fotograferar dem. Det är riktigt roligt och väldigt varierande och för första gången i mitt liv ett jobb jag verkligen engagerat mig i (bortsett från mina sidor förstås). Jag jobbar på produktsupporten men gör väldigt skiftande saker, ibland glider jag in på marknadsföring, utvecklar kursprogram osv.

Jag har jobbat med en del projekt i höst som verkligen har uppskattats men när vi lanserade en ny sida för att marknadsföra vår tuttklämmarmaskin så blev jag förstås nyfiken. Jag kom med lite småtips först men insåg sen att jag var tvungen att göra det enkelt så jag började skriva en liten lista, som sen blev en större lista och till slut en Onlinemarknadsföringsplan på fyra A4 för sidan. Väldigt detaljerad men också ganska simpel i utförandet.

Nu är jag inte dummare än att jag CC:ade chefen i slutet av det här sidoprojektet (hon kände inte till det). Det är ju förstås rent show-off men falsk blygsamhet luktar prutt. Det var då jag fick det exalterade svaret, hon var ganska nöjd alltså. Av marknadsföringsavdelningen blev jag erbjuden en deltidsanställning! Ganska skön comeback efter i somras då jag pajade utrustning för ett par tiotusen kronor och kraschade nätverk och telefoni för 500 pers i 7 h inom loppet av två veckor.

Sidan vi jobbar med är Microdose.se, det är en sida där vi försöker informera kvinnor att det inte ska behöva gå och grilla sina bröst med onödigt mycket röntgen på uråldriga maskiner. Vi har en lista på sidan med sjukhus dit man ska tipsa gamla mamma om att gå och dessutom skänker företaget 1€ till Bröstcancerfonden om man registrerar sig…så det är ju fint.

Länk: Tuttklämmarmaskin som fotograferar (<– ett barnsligt försök att låta sidan komma med på Google när man söker på den frasen)

Tagged with:
 

Hej igen,

Jag lovade ju att återkomma till bloggen någon gång då och då om jag hade något speciellt att återkomma till…och nej, jag har inte sagt upp mig igen 🙂

Vi diskuterade någon gång i maj vad som skulle hända om en framtida arbesgivare läste den här bloggen. Jag har allt eftersom fått höra att det är några på företaget som faktiskt hade läst min blogg. En tjej hade tex följt den redan från Bali-tiden och blev ganska förvånad när hon insåg att det var just på deras företag jag just varit på intervju. Blogginlägget om intervjun hade därefter spridits runt en del på jobbet.

I fredags nu så hade vi en Rock Band-kväll efter jobbet. Det blev relativt blött och då kom det fram att även min nuvarande chef hade läst bloggen. Enligt han jag pratade med hade hon skarpt gillat hela idén/resan och att det var en starkt bidragande orsak till att jag fick jobbet. Så nu vet ni det!

Hur har det gått annars då? Jo, redan min tredje dag på jobbet kom chefen fram till mig och undrade om jag kunde åka till Spanien. På eftermiddagen! Jag fick ta en taxi hem och hämta pass och kalsonger och åka ner med ett röntgenrör till Baskien.

Sen hade jag en riktigt seg sommar där jag började undra om det här verkligen var rätt för mig. Jag blev satt att testa gamla detektorer, inne i ett lab i två veckor och lyckades ha sönder tre stycken och i slutändan hade jag inte lyckats verifiera en enda. Det var ett sanslöst frustrerande jobb, grymt pilligt och gjorde man lite fel gick de sönder. Och de kostar runt 30 000 kr att laga.

Samma vecka lyckades jag också med något annat som faktiskt är ganska roligt. I samma lab försökte jag få igång internet till en dator och testade lite olika nätverkssladdar till hubben. Efter ett tag gav jag upp och gick tillbaka till min arbetsplats och insåg att det var inte bara i labbet som internet var nere. Även på kontoret. Lite senare upptäckte vi att IP-telefonin på företaget också låg nere. Internet låg sedan nere i 5-6 h innan it-killen fick komma in från semestern och felsöka.

Vid slutet av dagen var nätet fixat igen och alla fick ett mejl. Det visade sig att nätet kraschat inte bara för oss, huvudkontoret i Linköping samt Köpenhamn (totalt över 500 pers). Dessutom hade samtliga telefoner gått ner under dessa timmar. Anledningen var att någon kopplat en loop i nätverket. Felkällan visade sig ha sitt ursprung i labbet i Solna…Ooooooooops! Ganska bra jobbat, femte veckan på kontoret.

Efter dessa ganska tunga veckorna har det sedan gått uppåt. Jag har börjat ha lite utbildningar och lärt känna många på kontoret. Jag har hunnit med en sväng ner till Vicenza och Florens och ska till Belgien om någon vecka. Idag ska jag ha ett möte med min chef för att prata mål och så (på mitt initiativ).

 

Lite sömn och frukost gjorde under för min beslutsförmåga och jag tackade ja till jobbet på det medicintekniska företaget. Liksom det tredje jobbet jag inte fick i slutändan så kommer jobbet i grund och botten från bloggen. Någon tipsade mig om Sectra (företaget alltså) här på bloggen och jag hittade det sedan på deras hemsida. Jag kunde inte hitta kommentaren men tack till dig, vem du nu var.

Företaget gör mammografimaskiner (tuttröntgen för dig som inte vet) och jag kommer att arbeta som Product support and deployment engineer som det så fint heter. Det är typ avancerad teknisk support och är ett ganska tekniskt jobb som innebär en hel del felsökning och problemlösning. Det innebär också en del resor runt om i världen för att ordna med saker och ting på plats, vilket förstås är riktigt roligt. Emellanåt är man också med vid installation och utbildning hos nya kunder (troligtvis sjuksyrror).

En trevlig sak med Sectra är att de erbjuder möjligheten för anställda att ta flygcertifikat. Detta för att man snabbt och smidigt ska kunna ta sig ut till kunden. Detta är något jag funderat en del på att göra innan och att få detta kostnadsfritt är ju kalas.

Enkelt uttryckt så innebär jobbet att jag får utbilda sjuksyrror, rädda världen från bröstcancer, resa jorden runt, bli pilot, jobba med medicinsk teknik och…ja…arbeta med tuttar på heltid. Det gick helt enkelt inte att tacka nej till.

 

Nu är alla intervjuer “över” och jag har fått ett kontraktsförslag och räknar med ett annat imorgon. Det andra jobbet skulle ringa mina referenser vilket ofta är ett gott tecken.

Jag hade ett tredje (som jag faktiskt hittat genom en läsare till den här bloggen) på gång ganska länge men som sprack efter en teknisk intervju. Jag var lite förvånad för det var nog den bästa tekniska intervjun jag gjort såhär långt. Men det var också förståerligt då min programmeringsbakgrund helt enkelt inte var tillräckligt relevant för dem. Fair enough. Verkade vara ett mycket vettigt företag i alla fall. Om inte annat för att de läser den här bloggen 🙂

De två jobben som det står emellan nu är på ena sidan ett medicintekniskt företag där jag kommer arbeta med avancerad teknisk support och deployment. Det innebär en hel del resor, felsökning och kunskap inom flera områden (från elektronisk hårdvara till mjukvara till användarfel) och med kontakt från kund till produktion. Jag har fått ett mycket gott intryck av företaget.

Det andra är som IT-konsult för ett dotterföretag till ett välkänt konsultföretag. Det är främst som mjukvaruutvecklare (programmerare). Jobbet verkar ha mycket bra utvecklingsmöjligheter och satsar stort på utbildning. Mitt intryck av företaget är att det verkar vara mycket seriöst och att de verkligen satsar på personalen.

Hittills har jag legat till 90/10 till favör på det medicintekniska företaget. Mitt helhetsintryck har varit mycket gott och mina frågetecken har egentligen bara handlat om hur/vad jag kan utvecklas inom. En fördel här är att det är ett stort företag så man kan göra karriär inom utveckling och andra områden. Jag gick dit idag för att diskutera kontrakt och var i princip beredd att skriva på på direkten om de inte gav ett dåligt bud.

Problemet är att deras bud var en ganska bra bit från vad jag hade hoppats på, vilket sätter mig i en otroligt jobbig situation. Även efter 1½ timmes förhandlande kunde jag inte ändra deras bud nämnvärt (c:a 300 kr). Jag är kanske inte jätteduktig när det gäller att förhandla men kände ändå att jag gav bra argument.

Det svåra med detta är kanske inte just vad som visade sig vara dealen i sig utan hur svårt det var att få en annorlunda deal. För hur förhandlar man när ens enda riktiga motdrag är att inte ta jobbet? Man kan lägga fram vilka vettiga argument som helst men vill de inte betala mer så vill de inte. Hur kommer det då vara när man löneförhandlar om ett år? Då har man inga kort alls kvar på hand. Svåra frågor.

Skillnaden mot det andra företaget är att de verkar ha en mer optimistisk (och smickrande) grundsyn på mina meriter. De skulle anställa mig för att programmera inom ett område jag inte skrivit en rad kod i och de (liksom jag) utgår ifrån att jag kan lära mig snabbt och fortsätta lära medan jag arbetar. Ett förtroende som jag uppskattar.

Dessa två jobb är ju mycket olika i grunden och det är mentalt jobbigt att ta ett beslut som kan ha en så stor påverkan på hur ens närmaste framtid kommer se ut. Det kan kanske vara lätt att säga att om det inte passar så kan man ju alltid röra på sig men så enkelt är det inte. Jag vill stanna på nästa jobb en bra tid framöver.

Jag räknar inte med mycket sömn inatt men jag räknar med ett beslut imorgon.

 

…så rekommenderar jag er starkt att skriva upp er på Monster.com. Jag har inte fört någon statistik men jag gissar att 90 % av de kontakterna jag fått med företag som ringt upp mig för att diskutera en anställning har varit via dem. Resterande 10 % har varit jobb jag sökt direkt.

Det som fungerat sämst hittills är öppna ansökningar och att ringa till företag och fråga. När jag pratat med företag har de också sagt att de visst tittar på de öppna ansökningarna men om man verkligen ville ha genomslag så borde man söka jobbet direkt. Min uppfattning av de samtal jag ringt till många företag är att de i princip alltid postar jobböppningar på hemsidan också.

Kontakter är förstås bra även om jag har lite ont om det i Stockholms-området. Imorgon ska jag på en intervju i Malmö, en intervju som jag fått via en pluggkompis.

Jag var på två intervjuer igår och kom på mig själv att jag tycker det är riktigt kul att gå på intervjuer. Jag vaknade nämligen på helt fel sida men i samma minut som jag klev in i intervjubåset blev jag glad och positiv.

 

Ska på möte idag hos något jag envisas med att tänka på som Arbetslöshetsförmedlingen (Freudian slip?). Inget ont om de som arbetar där men jag tror att platserna i sig är skapade av Dementorer från Harry Potter. Ni vet såna där spökliknande saker som flyger runt och suger ut all livsglädje ur en. Så känns det när man går in på en arbetsförmedling, man går in som arbetssökande och går ut som arbetslös.

Än roligare är det att jag har intervjuuniformen på mig (jeans, svarta skor, finskjorta och kavaj) från igår. En kanonintervju för övrigt och det fortsätter att trilla in intervjuer. Faktum är att jag blir kontaktad för fler jobb än jag själv hinner söka. De tipsar inte alltid exakt om vad jag söker men det är ju trevligt förstås.

Vet inte varför jag envisas med att gå igenom procedurerna för att få ut A-kassa egentligen. Det är ju självspäkning på en nivå som får medeltidens flagellanter att se ut som ryggkliare. Som det ser ut så kommer jag ju förmodligen börja jobba innan dess. Det är å fjärde sidan mot mina principer att inte hålla alla vägar öppna.

Tänkte för övrigt söka det här jobbet, skulle se fint ut på CVn: Länk

 

Jag var på intervju i förrgår för ett konsultbolag som företrädesvis håller på med medicinteknik. Det var den intervjun jag hade inbokat sedan tidigare.

Jag hade redan pratat med dem via telefon innan och han hade sagt att det förmodligen inte var intressant trots allt men ville ändå träffa mig. Läget var alltså inte helt ljust men det gjorde intervjun lite mer uppsluppen i alla fall. Företaget gjorde bland annat medicintekniska prototyper och hade både svarv och ett elektroniklab på kontoret. Jag blev lite kallsvettig redan där.

Vi insåg båda två en bit in på intervjun att vi inte riktigt var varandras kopp te. Eller, jag hade gärna jobbat där men jag insåg att jag förmodligen haft väldigt svårt att göra det. Jag har aldrig varit den där ingenjören som skruvat isär brödrost, bandspelare och blöja. Även om det verkar kul så är det inte det jag ska göra.

Så även om intervjun var misslyckad på så sätt att jag inte fick jobbet, så var den lyckad på flera andra sätt. Jag börjar komma närmare att kunna ringa in vad för typ av jobb jag verkligen vill ha. Det var dock en sak som lämnar en bitter eftersmak.

Jag läste ju medicinteknisk inriktning på min civing-utbildning. Det var en hel del kurser i allt från ultraljudsfysik till medicinsk laser. En ganska generell fördjupning alltså. Vad jag börjar inse ju fler jobb jag tittar på är att det möjligtvis var fel väg att gå.

Söker man jobb till ett medicintekniskt företag söker de inte någon som kan “medicinsk teknik”. De söker C#-programmerare, analog elektronik-tekniker, digitaltekniker och så vidare. Dvs, alla andra inriktningar jag hade att välja på.

Jag börjar undra om vi inte blev lite lurade där. Det här med att man som civilingenjör har en sorts “kvalitetsstämpel” på att man är duktig på alla sätt och vis och framförallt kan lära sig snabbt…det är jag lite misstänksam mot. Sen blev jag lite nervös när jag insåg att jag hade glömt av en hel del av vad vi pluggade för något, och då var det bara 2½ år sedan jag tog examen. Har jag redan passerat bäst före datum?

Nja, det tror jag knappast. Men jag har insett att om jag nästa jobb jag väljer jobb är helt frikopplat från “hård teknik” så är blir det förmodligen den riktningen jag kommer gå mot. Då blir jag aldrig digitaltekniker, signalanalytiker eller liknande, varken på Ericsson eller något medicintekniskt företag.

Vad tror ni? Kan man vara generalist som civilingenjör eller måste man specialisera sig?

 

Jag kom hem sent igår från en weekendresa till Lund. En gammal pluggkompis till mig fyllde 30 år så jag passade på att ta ett avbräck från min nystartade karriär som arbetssökande och åka ner och hälsa på.

Det visade sig vara ett riktigt bra val. Det var inte bara väldigt trevligt att träffa en massa pluggkompisar igen utan även ganska intressant att höra vad de jobbar med. I princip så jobbar alla mer eller mindre för/på/hos/åt Ericsson på ett eller annat sätt.

Nu har jag suttit och läst ett hundratal jobbannonser, fått några intervjuer, blivit av med en intervju, bokat av några intervjuer och  fått cirka 14 huvudbryn. Vad vill jag göra egentligen? Ska jag vänta in rätt jobb eller ta ett jobb snabbt? Ska jag satsa på utveckling eller kundnära? Det som är roligt just nu eller det som verkar karriärsfrämjande? Stockholm eller utomsocknes?

Jag har ju pratat om och om igen hur viktigt det är med mål och vad man kan göra med rätt målsättning. Ändå är det precis det jag har problem med just nu. Spridningen på jobben jag tittar på är ganska ordentlig av just den anledningen. Här är några exempel

Det här är ett ganska bra urval på tjänster jag söker och som du ser är det relativt skilda ifrån varandra. Problemet är oftast att det jag behöver lära mig (tex. mer djuplodande tekniska saker) är ju sånt jag inte har erfarenhet av och är därför svårare att få. De jobb jag har relevant erfarenhet av leder mig in på en bana längre ifrån tekniken.

Jag tror det är dags att gå tillbaka till ritbordet och ta reda på vad jag verkligen vill göra, nu och om ett par år. Var är alla SYO-konsulenter när man behöver dem? Finns det inte nån form av personer som jobbar med att coacha folk till rätt jobb?

 

Jag tänkte när jag kom hem att det är så skönt att resandet är slut på ett tag nu. Sen insåg jag att jag ska till Lund i helgen. Som med allt resande är det ju alltid superkul det man reser till. Nu ska jag träffa alla gamla pluggkompisar som samlats för att fira min kompis David som fyller 30.

Men, man blir ju ganska snurrig av allt. Jag hann nätt och jämnt få fram min försenade väska, tvätta och ta på mig kläderna innan jag åkte iväg igen. Ska som sagt bli grymt kul men ibland önskar man att alla kunde bo i Stockholm…

Det går helt löjligt bra på jobbsökarfronten. Har fyra-fem intervjuer inbokade till nästa vecka och då har jag ändå avböjt två. Jag hoppas på att få en 6:e intervju från ett annat medicintekniskt företag i dagarna också.