Den Optimala Veckan

Eftersom jag bara (oftast) skriver om positiva saker så kanske man får inbillningen att jag jämt går omkring med 100% energi och fullt momentum. Detta är självklart inte sant. Att jag inte skrivit på över en månad betyder heller inte motsatsen.

Oftast brukar mitt skrivande på bloggen ligga i samklang med hur mycket jag jobbar på hemsidorna och nu har jag satt igång igen. För tillfället är det ett projekt om Sydafrika och ett annat om Storm chasing (ingen av sidorna är aktiva än). På tal om Sydafrika är jag lite knäckt för min kompis jag skulle åkt ner för att träffa har fått sparken och därmed blivit av med sitt jobbvisum…och måste därmed flytta hem. Detta innebär i sin tur att jag inte har någon att hälsa på där nere…förutom hajarna.

Hursomhelst, på tal om att hamna ur fas och hur man får igång sig själv när det mesta går på tomgång. Jag brukar ju ofta börja med “kaffe-metoden” (beskriver den nån annan gång) men att applicera Den Optimala Veckan visade sig vara en riktigt bra teknik också.

Denna metod kommer sig av att jag ibland kan ha väldigt svårt att komma igång med nya (lite jobbiga) rutiner, tex motionera, komma till jobbet i tid etc. Ofta har man en sån vardagsrutin som är svår att bryta och att försöka tänka “från och med nu ska jag börja träna 3 ggr i veckan” blir nästan ett oöverstigligt mål. Dessutom är jag i grunden en ganska lat person!

Det jag gjorde var att optimera en vecka för allt så som jag skulle vilja göra mest hela tiden (lite som SuperJag-metoden jag beskrivit innan). För under en vecka kan man faktiskt göra allt optimalt! Resultatet behöver nödvändigtvis inte bli perfekt (man kan gå till jobbet i tid och komma sent pga löv på rälsen tex).

Under en vecka såg jag till att ta de där extra stegen jag aldrig riktigt orkade. Slita mig från morgonkaffet 20 min tidigare för att komma till jobbet tidigare, träna efter jobbet, promenera hem från jobbet, vika ihop byxorna och lägga in dem i garderoben, göra matlåda, komma ihåg att ringa mormor etc.

Hur gick det då? Jodå, det var självklart inte så svårt men det var verkligen “småjobbigt”. Det var väldigt ofta jag kände för att fuska (“oooorkar inte gå upp nu”, “jag viker iordning tvätten imorgon”) men min tanke var hela tiden “För 17, i EN vecka ska jag faktiskt klara det”. Allt var verkligen överkomligt och det kändes såklart bättre efter löprundan på söndagen eller efter att man strykt skjortorna och så farligt var det ju faktiskt inte.

Varör göra det då? Vad gör en vecka egentligen? Den första anledningen är att man får en sinnesbild av exakt hur lite extra som behöver göras för att nå en helt ny nivå av produktivitet i vardagen. Detta kan man ta med sig när allt känns jobbigt att genomföra. Den andra anledningen är att man kickstartar igång nya positiva rutiner som sen är lätta att fortsätta.

Anthony Robbins brukar tala om att om man bara förbättrar sina rutiner etc 1% per dag så blir resultatet efter 1 år enormt (3 700 %). Detta är ett sätt att se vilka rutiner man skulle kunna förbättra.

Att göra en sån här Optimal Vecka kanske inte låter som en biggie men prova själva, det är lite jobbigare än man tror!  Utmana latheten och de dåliga rutinerna!