Älska skånska!

Jag fick en CD med TV-serien “Snapphanar” av min granne Margareta. För er som inte följde serien när den gick så handlar den om Skånes frihetskamp på 1600-talet när danskarna och svenskarna låg i fejd och Skåne klämdes ihop däremellan. Snapphanarna var frihetskämparna som slogs i de skånska bokskogarna.

Denna 2-3 h långa serie lämnade ett par ganska starka avtryck i min stockholmska själ. Aldrig någonsin i svensk mediehistoria har man väl tagit en så stark ställning för Skåne! Tidigare har det ju varit lite så att ingen skådespelare utanför 08-området göre sig besvär liksom. Se till exempel på Populärmusik från Vittula som ett patetiskt exempel på när man inte vågar förlita sig på lokala förmågor. De snacka ju föffan tydliare Ståckhåmska i den filmen än i Sumpan!

Därför var det väldigt fräscht att se en film på skånska där Stockholmarna och svenskarna (!) utmålades som dekadenta och ondsinta. Skåningarna var tappra frihetskämpar och danskarna, med kraftfulle Kim Bodnia (från Pusher), som godhjärtade kämpar. Jag kom på mig själv att sitta och hoppas på att danskarna skulle dräpa de elaka svenskarna med sina armborstar och svärd – allt ackompanjerat av klangfull inlandsskånska.

Serien i sig tycker jag annars var ett tappert försök att ge lite action till svensk historia, jag kom på mig själv att vilja läsa på lite mer och det är ju ett gott tecken. Serien genomsyrades annars av lite skönt svenskt uselgemyt, sådär som bara svensk action-TV kan vara. Ovan nämnde Bodnia visar ju ganska tydligt vilken del av sundet som gör sig bäst framför kameran, även om Tuva Novotny som vanligt är klockren i sin roll. Det var också skönt att se en svensk produktion utan Persbrandt – var han bortrest eller kunde han inte lära sig skånska snabbt nog?

För er som fortfarande lever i villfarelsen att skånska är en styggelse så bör ni ta en tur till Lund eller Helsingborg och lyssna runt lite på landsdelens vackraste dialektflora. Eftersom du inte hinner med det så kan du ju lyssna lite på nätet istället:

• Bob Hund – Ett fall och en lösning (jag var där)

• Familjen – Det snurrar i min skalle

• En ljudkatalog över svenska dialekter

För lite mustigare skånska kan du ta en titt på ytterligare en uselgemytlig svensk film: “Hata Göteborg!“. Scenen på stranden där Nic -and-the-family-Nic ropar “Svante…Jeouhan…NeUUUh!” är ett klassiskt svenskt filmögonblick. Det är inte vackert men nog fan är det underbart!