Kara dagbok,

Jag lovade att ta det lugnt sista veckan i Monteverde och det lyckades jag ganska bra med ocksa. Det blev mest filmkvallar och mysiga hemmakvallar med familjen sista veckan till stor gladje for min planbok.

Till mindre gladje for min planbok sa har skolan en massa resor och utflykter osv till overpriser. Jag lyckades dock hanga med mina nyvunna smasyskon och deras foraldrar nar de akte ut till Stilla Havskusten och surforten Tamarindo nar de akte dit. Det var lite obekvamt att aka med deras foraldrar men en snabb overtalning fran min kara planbok gjorde att jag gav med mig. Jag bokade rum pa ett hostel som var bland det varsta jag sett, ett platskjul med en sang mer eller mindre men deras foraldrar tog sitt forbarmande och lat mig sova pa soffan pa deras lyxhotell.

Tamarindo har nastan lika manga surfare som iguaner springande langs gatorna. Vi tillbringade dock storsta delen med de forstnamnda och jag lyckades ganska bra med surfandet (stod upp minst 10 ggr). Jag lyckades dock annu battre med att hitta tillbaka till hotellrummet nar fotbolls-EM satte igang. En skon avkoppling fran surfingen som gick hart at min arma kropp.

Pa sondagen blev jag skjutsad till Flamingo vid Stillahavskusten dar jag skulle lasa min sista vecka. Jag hamnade hos en familj som bodde i ett litet sott gult och blatt hus med en fin tradgard och en massa harliga djur. Det lilla sota gula huset hade en harligt gammaldags flakt och det rustika plattaket hade oppningar som tillat nattens musik att avnjutas till sangs. Dar spenderade jag min varsta natt hittills.

Ni markte sakert att kustlinjen gick ner nagra meter i sondags. Det var for att halva Stilla Havet simmade omkring i mina bihalor efter surfingen. Varken det eller faktumet att jag badade i min egen svett kylde dock ner mig. Den rustika flakten var sa bullrig att jag praktiskt taget fick valja mellan att sova eller vara nagotsanar avkyld. Nattens musik bestod av brakande hundar, en felinstalld tupp som satte igang langt fore bokad vackning och till sist vralapor.

Nar natten antligen var slut gick jag upp for att avnjuta djupfriterade agg med insprangd broccoli. Jag var nastan glad att jag inte hann ata upp min mat nar bussen kom for tidigt for att hamta upp mig.

Min forsta dag var jag ganska forstaerligt en zombie. Mina tankar lag ocksa mest pa den stundande premiarmatchen. Jag avnjot denna underbara 5-0 match pa en hotellbar. Har blev jag for sjuttitolvte pamind om en vacker sommardag i Genoa -90. Min kypare slank med en liten lapp med min nota som laste “Costa Rica 2, Sverige 1”. Ganska roligt faktiskt.

Starkt av kampatakterna i Portugal vande min lycka i Costa Rica igen. Jag fick en ny flakt, familjen som varit lite konstig innan visade sig vara ganska trevlig och jag forsokte till och med snappa upp lite av vad som hande pa mina lektioner. Det var dock valdigt svart att fa motivation i varmen och sista veckan larde jag mig inte speciellt mycket och skolkade tom en halvdag.

Desto trevligare var eftermiddagarna. Vi softade i hotelpoolarna, spelade lite kort pa kvallarna och gick pa utflykter. Jag fick se en rocka pa en snorklingsutflykt men nagot som rockade annu mer var att se en blasfisk i ballongtillstand. Det var bland det roligaste jag sett i hela mitt liv! Tank dig en pruttballong med glosogon och sma flaxande fenor sa ar du inte ens i narheten!

Annars ar det latt att det gar inflation i upplevelser har. Det ar liksom lite svart att bli exalterad for varje ny grej man gor. Jag blev dock helt exalterad nar vi akte till en Rescue Park dar de tar hand om overgivna djur. Jag fick ha narkontakt med tama apor och 40 cm radjursungar. Det absolut basta var dock nar jag fick halla i en 4 manaders 20 cm vralapeunge som uppenbarligen tog mig for pappa och borjade suga min tumme!

En annan trevlig handelse var nar jag kom hem en dag och min pappa och hans kompis fran Spanien satt och drack ol pa den lilla altanen. Den lite aldre spanjoren visade sig vara riktigt trevlig att prata med och en speciell karaktar. De fyllde mig med ol innan jag gick ut och festade med de andra utlanningarna.

Djurupplevelser ar annars bland det roligaste har. Jag hade relativ narkontakt med vralapor och var nara att trampa pa en skorpion i beckmorkret pa vag hem en kvall.

Bland de mindre trevliga sakerna har ar inte maten men hur maten paverkar en. Jag gissar att om forstoppning var en OS-gren skulle jag kunna aspirera pa medaljplats. 5 dagar!

Naval, nar jag skriver det har befinner jag mig i Nicaragua. Jag akte hit i fredags med ett par bekanta fran skolan. Jag var nara att inte vilja aka for att det innebar att jag skulle missa Sverige-Italien. Jag lyckades dock se de sista underbara 20 minuterna pa en liten restaurang nar vi bytte buss. Nar Zlatan klackade in kvitteringen skrek jag sa att halva busscentralen tittade. Underbart var det!

Till allra sist vill jag passa pa att gratulera Anders och Calle som fyller 25 imorgon. Grattis!

Over och ut!

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *